Till umu.se
HeadlineImage

Databaser

DDB har i uppdrag att ”registrera och bearbeta huvudsakliga demografiska och historiska data för forsknings-, utbildnings- och arkivändamål, samt att göra dessa tillgängliga för forskare”. Sedan 1970-talet har vi sålunda skapat befolkningsdatabaser och gjort dem tillgängliga för forskning.

Hittills har vi bland annat digitaliserat kyrkoböcker från 1700- och 1800-talen, Tabellverkets olika formulär från 1749 till 1859 och församlingsböcker från 1900-talets början. Dessa historiska källor innehåller en stor mängd demografisk information om den svenska befolkningen under en mycket lång tidsperiod. Det innebär att uppgifterna i våra databaser lämpar sig väl för all form av forskning där demografisk information på såväl individnivå som aggregerad nivå är av intresse.

Kortfattat om databaserna

POPLINK är en forskningsdatabas som Demografiska databasen bygger upp med stöd från Riksbankens Jubileumsfond och Umeå universitet. Innehållande individdata från 1700-talet fram till ca 1950 är denna forskningsresurs helt unik i sitt slag och till nytta för många vetenskapsområden.
Läs mer om POPLINK

Linnédatabasen är också en ren forskningsdatabas. Den rymmer främst anonymiserade uppgifter om människors hälsa och socioekonomiska förhållanden hämtade ur Statistiska Centralbyråns och Socialstyrelsens register, samt information om sådant som livsstil och minnesfunktioner från Västerbottens hälsoundersökningar och BETULA.
Läs mer om Linnédatabasen

Kyrkoboksdatabasen (POPUM) är en av världens mest informationstäta demografiska databaser. I denna databas har vi länkat individdata från olika kyrkoregister, som husförhörslängder, flyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker, död- och begravningsböcker.
Läs mer om Kyrkoboksdatabasen

Tabellverksdatabasen (TABVERK) innehåller, sett ur ett internationellt perspektiv, ett unikt material med befolkningsstatistik hämtat från Sveriges församlingar under perioden 1749 till 1859. Det är den tidigast förda befolkningsstatistiken i hela världen.
Läs mer om Tabellverksdatabasen

Folkmängdsdatabasen innehåller information om den lokala befolkningsutvecklingen i Sverige under perioden 1810 till 1990. Uppgifterna är ursprungligen insamlade av entusiasten Christian Svärd. Han har sedermera överlåtit sitt material till Demografiska databasen som i sin tur registrerat in det.
Läs mer om Folkmängdsdatabasen

DORUM, Databaser och register vid Umeå universitet, är egentligen ingen databas utan ett register. Registret visar däremot vilka forskningsdatabaser som finns inom Umeå universitet och består av information om deras innehåll, ansvariga, forskningsområden med mera.
Läs mer om DORUM


Sidansvarig: Nina Brynefall

Utskriftsversion